De säger att tiden läker alla sår, men det är inte sant ... verkligen inte ... Vissa sår läker aldrig helt och fullt utan finns kvar som en smärtande påminnelse om vad som en gång hänt.

Att ha varit med om att någon i ens närhet tagit livet av sig är i stort sett omöjligt att helt och fullt komma över. Rädslan över att något sånt ska hända igen finns alltid med en och ligger där & gror i bakhuvudet och det ska så lite till för att den ska komma upp till ytan. För min del kan det räcka med att någon av mina närstående inte svarar när jag kontaktar hen så får jag direkt katastrofkänslor och tror att något hemskt har hänt. Och när den känslan kickar in är det som att slå undan benen för mig ...